i det blå..

på något sätt, så svävar vi i det blå.
vi ser inte, vi hör inte.
vi stänger av.
jag stänger av.

jag ser svart.
jag ser vit.
så har det alltid varit.
mellanting är inget som är relevant.
antingen så är det, eller inte.

vi ser saker på sin höjd, fast ändå inte.
vi är "flexibla".
nej.

jag är tom på ord, fast ändå vill så mycket ut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0